Dag 2 Välkomstceremoni i Tokyo.
Maxad dag. Började vid halv åtta. Ner till lobbyn för frukostbuffé kolossos-style. Sen samlades alla delegationer för gemensam avfärd mot regeringskansliet och informationsmöte. Vidare på stadstur: traditionella Tokyo med en visit till tempel.
Innan templet gick vi till en liten japansk lunchrestaurang där man satt på golvet och fick maten tillagad direkt på ett kombinerat bord och stekbord. Vi fick en slags japansk pizza, okonomiyaki, i olika versioner: med biff, skaldjur, vegetariskt.
Helt proppmätta fortsatte det med tofu och någon slags böngroddsrätt som hette monjyayaki. “Can you eat more” frågade en av volontärerna Kassem som redan var i paltkoma
Vi blir omhändertagna som små barn hela tiden. Stäng av det här med att tänka själv från och med nu som Åsa skämtsamt sa igår.
Eufori över att man kunde välja varmt kaffe på aluminiumburk ur en automat. Sedan var det dags att skynda tillbaka mot hotell, snabbt byta om till klädkod ”formal” och skynda ner mot välkomstceremonien i hotellets bottenvåning. Där väntade fler tal av olika SWY-chefer och någon regeringsrepresentant. Svenska ambassadören i Japan var på plats. Åsa höll ett jättebra tal som första nationella ledare.
Alla delegater fick gå upp ihop med respektive delegation och det blev en hel del småsånger, ramsor och pepp. Vi fick med den svenska ambassadören på en svensk call and respons-ramsa. Carl och Anna var mycket stiliga i sina folkdräkter.
Kvällstur till Shiboya-distriktet, Tokyos kommersiella hjärta med det berömda övergångsstället. Där badar allt i ett universum av neon och ett mer kommersialiserad plats på denna planet får man leta väl efter. Fascinerande, galet. Miljoner passerar tydligen platsen dagligen. Skyskrapor med elektronik på våning efter våning, japanska gamehallar där man kan fota sig och få stora mangaögon och glitter. Det gjorde vi såklart innan det var dags att åka hem mot hotellet helt utmattade och speedade på alla inryck.
Och ja, Tokyo verkar inte sova. Ständigt puls.
Wiiiiihh!
Raja Bahari